Nu får barnfamiljer mer i plånboken

barnbidrag

Det var för tolv år sedan som riksdagen senast klubbade ett beslut om en höjning av barnbidraget. Sedan dess har inflationen gjort att bidragets nytta successivt har minskat år efter år. Den 1 mars höjs barnbidraget för alla barn (samt studiebidraget för ungdomar på gymnasiet) med 200 kr per barn. Dessutom sker en mindre förändring vad gäller flerbarnstillägget.

200 kr mer per barn

Höjningen av barn- och studiebidraget blir 200 kr per barn och månad. Utbetalningen per barn blir då 1250 kr i stället för 1050 kr. För dem som delar på barnbidraget blir utbetalningen 625 kr per förälder.

Det är den 1 mars som reglerna träder i kraft. Det innebär att den första utbetalningen från Försäkringskassan med de höjda månadsbeloppen sker den 20 mars.

För studiebidraget till barn som är minst 16 år och som studerar på gymnasiet kommer höjningen emellertid att synas först vid en retroaktiv utbetalning i juli 2018.

Även flerbarnstillägget höjs

Den som har två eller fler barn erhåller automatiskt ett så kallat flerbarnstillägg. Idén är att fler barn också innebär större kostnader totalt sett. Flerbarnstillägget för det andra barnet är 150 kr. För det tredje barnet höjs tillägget med 126 kr till totalen 580 kr.

Räkneexempel – effekter av höjningen

Om du har två barn kommer du att få totalt 400 kr extra per månad i barnbidrag jämfört med tidigare. Sammanlagt blir utbetalningen på 2650 kr.

Om du har tre barn innebär höjningarna att du får 726 kr extra per månad jämfört med tidigare. Den sammanlagda utbetalningen blir 4480 kr.

Behovsprövning eller inte

För vissa barnfamiljer kan höjningen av barnbidraget vara mycket välkommen för att vardagen ska gå runt. För andra är de extra hundralapparna egentligen bara en bonus. Det finns kritiska röster som menar att barnbidraget ska vara behovsprövat så att de relativt stora pengar (med de nya reglerna kostar ordningen med barn- och studiebidrag statskassan 31 miljarder varje år) främst kommer de hushåll som har sämst ekonomi till gagn. Regeringen har framfört att en sådan lösning inte är att rekommendera. Det skulle, enligt regeringen, innebära en utveckling som går mot ökade klassklyftor och ett ökat utanförskap.

Förbättrad levnadsstandard eller ökat sparande?

Till följd av inflation har den allmänna prisnivån gått upp under de tolv år som gått sedan den senaste höjningen av barnbidraget. Det gäller särskilt för livsmedel, som är en av de stora utgiftsposterna för barnfamiljer. För de familjer som har en sämre ekonomi kommer höjningen av barnbidrag och studiebidrag att innebära en möjlighet till en ökad levnadsstandard eller en allmänt sett mer robust ekonomi i vardagen. Dessutom kan risken att man kan tvingas behöva låna till oförutsedda utgifter minska.

För de barnfamiljer som redan har en robust ekonomi, till exempel med två förvärvsarbetande föräldrar, gör de två extra hundralapparna per barn kanske ingen större skillnad i vardagen. Det finns tecken på att många barnfamiljer väljer att sätta över barnbidraget till ett sparkonto för framtiden, och med höjningen kommer förmodligen sparandet att bli ännu mer omfattande. Det finns nämligen stora möjligheter att förvandla barnbidraget till mycket stora summor över tid.

Den som till exempel sparar hela barnbidraget för ett barn under 18 år på ett vanligt sparkonto kan räkna med att ha över 300 000 kr på kontot efter 18 år. Den som löpande månadssparar i fonder under samma tid förväntas ha mellan 500 000 – 800 000 kr på kontot beroende på utvecklingen på börserna.